Jag knyter ihop säcken

Kursen är nu avslutad och jag har lärt mig jättemycket. Trodde först inte att Ipad skulle bli ett för mig så naturligt verktyg i vardagen och att göra en blogg kändes först skrämmande, det var mycket nytt att ta in. Kursen har för mig varit en resa och jag har utvecklat mig, lärt mig använda Ipad och med den dokumentera på olika sätt. Det var väldigt roligt att lära sig göra en film samt radio. Litteraturen har varit bra och vidgat min förståelse i ämnet. Speciellt givande var det att läsa "Varför pedagogisk dokumentation" av Hillevi Lenz Taguchi. Författaren skriver bl.a. "Med. Hjälp av pedagogisk dokumentation kan man göra den osynliga - inre - pedagogiska miljön synlig och samtidigt få ett verktyg att förstå den yttre och synliga miljön". Jag uppskattade även boken " Att fånga lärandet" av Christina. Werner-Godee. hon menar att " i varje produkt hålls en process fången. Dokumentationen handlar om att synliggöra den processen, inte resultatet". I mitt filmarbete så var boken "manus och dramaturgs för film" av Thomas Granath mycket viktig, den redde ut en del frågor.




Ovan visar jag min självskattning. kryssen kommer allt längre till höger men jag har så mycket mer att lära, både vad det gäller det tekniska med Ipad och webbens möjligheter i stort, inser även inom ämnet pedagogisk dokumentation finns det nog alltid mer att lära.


Pedagogisk dokumentation är ett arbetssätt som jag nu har öppnat dörren för och det finns nog ingen väg tillbaka. Det ger mig så mycket att få ta del av barnens tankar och kunskapande, det känns som jag kommer barnen nära i dessa stunder, som ett förtroende. Det är med dokumentationen vi kan synliggöra lärprocessen och visa barnen som aktivt kunskapande. Vi lär tillsammans med barnen, deras intressen för olika fenomen kan fångas upp och undersökas samt utmanas vidare det är barnens reflektioner som ligger till grund för hur vi går vidare. Barnen har därmed ett stort inflytande. Det är ett utforskande arbetssätt, (kollaborativt arbetssätt) vi lär av varandra, ett arbetssätt jag trivs med. Jag använder mina nya kunskaper dagligen i barngrupp, vi filmar och söker kunskap på IPad. Vi ser på det vi spelat in och fotat. Ibland kopplar vi IPad till projektor och ser egna filmer eller filmer/musik som har koppling till aktuella ämnen. Jag är tacksam att jag gick kursen "pedagogisk dokumentation med it stöd".

Mediers påverkan i lärmiljöer

http://mediebarn.se/

Mediebarn är en sajt för vuxna om barns och ungas datorvanor

"Barn och unga som vuxit upp med nätet är digitala på ett annat sätt än vuxna. För många barn är nätet det roligaste och mest naturliga som finns".
Detta är något jag bevittnar varje dag tillsammans med förskolebarn i åldrarna 3 - 5år. Barnen tar till sig tekniken på ett lustfyllt sätt, de är orädda och prövar sig fram. När jag försöker läsa mig till vad barnen gör framför datorn finner jag att: "De yngsta barnen använder datorn till relativt få aktiviteter, jämfört med äldre barn. Den vanligaste sysselsättningen på datorn bland 2–5-åringar är att spela spel, det brukar fler än hälften göra. Spelen kan vara både offline och via nätet. Det finns en mängd olika dator-/tv-spel för barn, både på dvd och på olika sajter online. Spelen varierar från rent underhållande småspel till lärorika spel för att t.ex. lära sig räkna och läsa". Dessa spel har ofta tydliga bilder som gör att barnen förstår dem utan text. På förskolan där jag arbetar använder barnen Ipad, vilka är mycket smidiga och lätthanterliga. Enligt min erfarenhet lär barnen sig snabbt att förstå spelens symboler som gör att de tar sig vidare. I förskolan sitter barnen ofta tillsammans och hjälper varandra vilket gynnar deras kommunikation och det sociala samspelet. De spel som barnen använder är ofta lärorika, inriktade på bl.a matematik, språk, konst m.m. Jag är farsinerad över den oftast goda bildkvaliten som spelen visar, många är rent vackra.

"Med begynnande läskunnighet tillförs ytterligare en dimension när barnen läser korta rubriker och texten på knappar för att kontrollera sitt klickande. Med skrivandet lär sig barnen att gå in på de sajter de vill och att söka efter specifik information". Barnen är väldigt intresserade av orden de möter och vissa ord lär de sig känna igen. De lär sig nya ord när de frågar vad det står samt hur bokstäverna låter. Våra Ipads används mycket för att söka fakta. de finns alltid nära tillhands när barnen undrar något, exempelvis omkring vulkaner....vid det tillfället var det bra att kunna gå in på safari. Vi använder även iPad för att filma barnen i olika situationer, pedagogisk dokumentation.

Vanligaste datoraktiviteter 2–5 år

Pojkar
• Spela spel (55 %)
• Rita & måla (27 %)
• Lyssna på musik (20 %)
• Vara på sajter (6 %)

Flickor
• Spela spel (55 %)
• Rita & måla (33 %)
• Lyssna på musik (26 %)
• Vara på sajter (5 %)


När jag tar mig vidare till sidan http://www.statensmedierad.se/upload/_pdf/Lektionsmaterial_Smaungar_Medier.pdf
Läser jag att: "Nästan hälften av alla 2-åringar har använt datorn någon gång. Det betyder att när barnen kommer till er i skolan, som sexåringar, har de en datorfarenhet på fyra år. Internetanvändare blir de när de är cirka 4 år. Sexåringar har alltså använt nätet en tredjedel av sitt liv när de kommer till skolan. På webben spelar de spel, tittar på film och ser olika slags filmklipp.Vart tionde barn som är 2–9 år tittar på tv tre timmar varje dag".

Skelettet i skogen - en barngrupp på skogspromenad

Skelettet i skogen

I filmen går en barngrupp, 3 - 5 år, och tre pedagoger till skogen för att njuta av naturen och uppleva den tillsammans. Skogen är en spännande och kreativ plats att vara i. Den är stressfri och det skapas tillfällen för barn och vuxna att mötas en och en, i större eller mindre grupper. Skogen ger en känsla av frihet och barnet kan upptäcka och utforska den med alla sina sinnen.
Jag ville göra en film om hur barn lär genom att själva få upptäcka och utforska sin miljö tillsammans med andra barn och vuxna. Det är en dokumentärfilm och som enligt Thomas Granath (2006) är en film som fördjupar sig en händelse, ett tema ur verkliga livet. Filmen vänder sig till barn och föräldrar samt personal. Barnen kan se sig själva och återuppleva sitt kunskapande. Filmen synliggör barnen som kompetenta och aktiva i sitt eget lärande. För oss pedagoger är dokumentationen viktig som reflektionsmaterial. Det är svårt att hålla sig tillbaka och lyssna, inte störa genom att fråga för mycket eller ge färdiga lösningar. "Dokumentationen är partisk, selektiv och kontextuell. Vad vi dokumenterar representerar ett val, ett val bland många andra val, ett val i vilket pedagogen själv är partisk" (Werner - Gode'e 2010:21)
Filmkameran följde barnen, de fenomen de fann och det blev tydligt hur glada de blev över sina fynd och upptäckter. Det blev även tydligt hur barnen lärde av varandra och hur de prövade sina teorier mot varandra. I nedanstående klipp delger en pojke sin erfarenhet till de andra barnen. Han har sett ett liknande djur och tror det är skelettet av en vessla. Barnen fortsätter att undra hur käken skall sitta och de prövar sig fram. "Det är i dialogen som en kommunikation och ett gemensamt kunskapande kan uppstå" (Lenz Taguchi 2011).




Filmen fortsätter genom närbilder av växter, djur m.m. att visa hur barnen är intresserade av naturen och hur vi förhåller oss till barnens kunskapande. Werner - Gode'e (2010) menar att barnen till en början inte har behov av fakta utan det är upplevelser, upptäckter och glädje som är av betydelse. I nedanstående filmklipp har barnen funnit gråsuggor under en murken stock.




Barnen får ta med sig skelettet till förskolan för att forska.




Och genom texter och röster försöker filmen beskriva hur barnen forskar vidare. Genom IPad, dator, böcker och fråga en vän. I nedanstående filmklipp har barn och pedagog skrivit ett sms till en förälder som tror sig veta vilket djur det är. Barnen får precis reda på svaret.




I en av filmens slutscener har en flicka precis kommit på hur käkbenet skall sitta och hon rör det fram och tillbaka.




"Målsättningen är att synliggöra barns kunskapsskapande och olika kompetenser och att förändra den egna pedagogiska praktiken" ( Werner - Gode'e 2010:23).

Bildmanus

Tanken är att visa barnens ansikten så lite som möjligt. Filmen skall synliggöra barnens upptäckarglädje och kameran skall följa föremålen för deras nyfikenhet.



En totalbild som visar barngrupp och pedagoger på väg in i skogen. Barnen skall filmas bakifrån. I dialogen hör vi att barnen tränar på begreppen höger och vänster.


En extrem närbild på bokblad som pedagog och barn samtalar om. Kameran övergår i att visa en närbild på pedagogen och i kommunikationen hör vi att man kan äta bokblad.



Närbild på det barnen finner i skogen, ett skelett. Kameran behåller fokus på skelettet en stund så vi hör barnens samtal där de delger varandra sina erfarenheter och olika teorier.


Olika extrema närbilder på fynd barnen gör i skogen. Jag strävar efter att använda kameran som om den vore mina ögon när jag följer barnens lust och nyfikenhet.



Barnen vill forska om vilket djur de har funnit. Filmen visar närbilder i olika sekvenser, skelett, iPad, telefon, bok, barnens undersökande händer. Dialogen tydliggör hur de är vana att forska. Barnen delger varandra sina tankar.

Manus - ett förarbete till film

Granath (2006) menar att manusarbetet blir i stort sätt beroende av vad man funnit. Mycket av dokumentärens handling skapas vid klippbordet istället för vid skrivbordet (s.136). ”Den episka berättelsen bygger på ett tema, och temat eller berättaren är berättelsens sammanhållande länk” (Granath 2006:136). Granath (2006)menar att dokumentären manus skapas utifrån tema. Detta tema synliggörs utifrån olika perspektiv, varje perspektiv ger sin bild. Mångsidigheten i filmen är beroende av hur många perspektiv som presenteras




Jag har valt ett antal olika perspektiv för att speglalärandet i den attraktiva miljö som skogen utgör. De olika perspektiv jag valt att försöka fånga är
-Filma att vi följer barnens lust, deras nyfikenhet och upptäckarglädje.
-Barnen måste i olika situationer ges möjlighet att välja själv, att få formulera sina frågor
-Försöka filma hur barnets nuvarande förståelse är vår utgångspunkt.
-Visa eninnehållsrik och inbjudande miljö.
- hur barn lär genom att utforska sin miljö
-Filma hur barn lär av varandra och hur de prövar sina teorier mot varandra
-språk och kommunikation är grundläggande element i läroprocesserna
-balansen mellan det individuella och det sociala är en avgörande aspekt på varje läromiljö
-Filma att vi har ett reflekterande arbetssätt där barnet och barnets intresse sätts i fokus.

Synopsis

Titel ”Skelettet i skogen” Syfte (premiss) – Att synliggöra hur barn lär genom att utforska sin miljö. Filmen vill även tydliggöra hur barn lär av varandra i grupp, hur de prövar sina teorier mot varandra och mot den vuxne för att sedan komma fram till en ny förståelse. Olga Dyste menar att ”lärande har med relationer att göra; lärande sker genom deltagande och genom deltagarnas samspel; språk och kommunikation är grundläggande element i läroprocesserna; balansen mellan det individuella och det sociala är en avgörande aspekt på varje läromiljö” (2003:31). Programformen - Filmen ”Skelettet i skogen” passar in under benämningen dokumentär då den speglar och fördjupar sig en händelse ur verkligheten. Granath (2006) menar att berättarformen för dokumentärer är episk. I denna berättarform är det temat eller berättaren som för berättelsen framåt och är den sammanhållande länken. Filmens målgrupp är barn, föräldrar samt personal inom barnomsorgen. Barnen, för att de skall kunna se sitt eget undersökande och därmed kunna reflektera över vad de lärt. Filmen vänder sig även till föräldrar, för att de skall kunna se vårt arbetssätt. Personal, vi själva för reflektion och förhoppningsvis andra för intresse och inspiration. Längd - 9 minuter Min idé är att gå ut med barngruppen i skogen utan någon speciell planering. Vi skall njuta av att vara ute tillsammans och följa barnens lust, deras nyfikenhet och upptäckarglädje. Barn lär med hela kroppen och de vill undersöka olika fenomen som de stöter på längs vägen. Lenz Taguchi (1994) menar att: ”Barnen måste i olika situationer ges möjlighet att välja själv, att få formulera sina frågor och hypoteser och bli lyssnade till, utan att i onödan få ett svar eller bli lotsad till en lösning. Idealet är att pedagogen skall kunna behärska lyssnandet och frågandets konst” (Lenz Taguchi, 2011:61). Barnets nuvarande förståelse är vår utgångspunkt. Vad säger barnen? Vad visar de? Vad gör de i miljön omkring dem? Vad skapar de? Vad utstrålar de? Tanken är att filmen skall visa ett reflekterande arbetssätt där barnet och barnets intresse sätts i fokus. Som pedagog lyssnar vi aktivt och visar respekt inför barnets åsikter och tankar. ”Miljön skall vara öppen, innehållsrik och inbjudande. Verksamheten ska främja leken, kreativiteten och det lustfyllda lärandet samt ta till vara och stärka barnets intresse för att lära och erövra nya erfarenheter, kunskaper och färdigheter” (Skolverket 2010:9). Med dessa tankar begav vi, pedagoger och barn, oss till skogen.