Självskattning

2012-03-27 Vi gör en självskattning på kurstillfället idag. Jag jämför min kunskap idag med vad jag kunde när jag startade i höstas. Det går framåt.



- Posted using BlogPress from my iPad

Sammanfattning av mitt lärande så här långt

Det är halvtid i kursen och dags att titta på mitt processdokument. Jag upplever att jag lärt mig mycket från att på första kurstillfället känna stor osäkerhet för tekniken och jag undrade hur det hela skulle gå.




Som tur var hamnade jag i en grupp med trevliga människor och av dem har jag känt stöd när det kört ihop sig.




Jag kände även en osäkerhet för att visa mig i sociala medier, Facebook och blogg m.m. Jag märker att jag sakta börjar vänja mig vid att mina tankar blir synliga och jag ser en allt större nytta av informationsteknik i mitt arbete som förskollärare. Jag kan hantera min Ipad hjälpligt och upptäcker hela tiden nya sätt och användningsområden. Framförallt tycker jag det är väldigt roligt. Jag har gjort ett radioprogram, i garageband, där barnen deltagit med förtjusning. Jag har filmat barnen med hjälp av IMovie. Det var ett väldigt roligt och lyckat projekt som innehöll barnens vardag på förskolan, från tidig morgon till eftermiddag. Barnen tyckte det var kul att se sig själva och på föräldramötet blev verksamheten mycket tydlig, det blev uppskattat. För mig var filmprojektet en stor utmaning och jag kände mig nöjd. Att filma med IPad är ett väldigt bra dokumentationsverktyg på flera sätt, det är smidigt och ger ett användbart material med möjlighet att komplettera med text. Det ger en möjlighet till att komma nära barnen för att höra deras kommunikation och upptäcka händelser som först inte är synliga, exempelvis fantastiska lekar som först inte syntes så innehållsrika men som visade sig innehålla mycket inlevelse, fantasi, samarbete och kommunikation.
Jag har lärt mig mycket av kurslitteraturen och fördjupat min kunskap omkring pedagogisk dokumentation. "Den svårfångade reflektionen" menade att reflektionen behöver utrymme i organiserad form och det är inte bara pedagogen som skall reflektera utan även barnen. "Varför pedagogisk dokumentation" tydliggör den främsta anledningen för pedagogisk dokumentation: synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktivt kunskapande. Boken "Att fånga lärandet" säger de viktiga orden att dokumentationen först blir pedagogisk när den sätts in i och får verka i ett pedagogiskt sammanhang. Det var intressant att sätta sig in i vad som skall dokumenteras, hur och varför. Vi följer barnen samtidigt som vi hela tiden gör val. Dokumentationen har sin begränsning.
Jag har tagit med mig min nya kunskap till förskolan för att praktisera den och det är spännande. Jag lyssnar till barnens tankar om vad de kan om ett ämne, dokumenterar det jag hör och lyssnar till nya frågor och tankar som uppstår. Frågorna söker vi sedan svar på. I detta arbete blir lärprocessen synlig, vilket är spännande, det känns som en upplevelse mellan mig och barnen. Det finns mycket mer att lära och jag ser fram emot fortsättningen, det är ett ämne som utvecklas ju mer dokumentationen praktiseras och i vår förskolegrupp har vi bara börjat.

filmen

Filmen börjar ta form och det känns jättekul. Paddan är väldigt behändig att filma med och barnen börjar bli vana vid att jag smyger omkring och filmar. Det blir väldigt bra bild och det är roligt att lägga till ljud, musik och små effekter. Den här dokumentationen av barnens vardag skall vi naturligtvis först visa för barnen på filmduk och därefter skall föräldrarna få se den på föräldramötet.