Den svårfångade reflektionen

Reflektion ligger mig nära, så det var med stor nyfikenhet jag tog mig an boken ”Den svårfångade reflektionen”. Det första som slår mig är att författarna har så olika bakgrunder, lektor i pedagogik, lektor i bildpedagogik och professor i i Media Estetik Pedagogik. Det visar sig att deras olika bakgrunder utgör en betydelse, de menar att olika representationsformer vidgar tänkandets möjligheter och öppnar vyer som inte tidigare varit synliga. Olika ordningar skapar olika möjligheter, ord, bild och spel, både drama rollspel och bild kan skapa skilda sätt att se på sitt liv och sin problematik.

Reflektion beskrivs i boken, ”Den svårfångade reflektionen”, som ett målinriktat sätt att se på sitt ”tänkande”. Den sker genom systematik och struktur där syftet är att ställa sig vid sidan av gamla tankemönster och utveckla samt söka nya frågeställningar. Alexandersson (1999) menar att genom reflektionen skapar läraren distans till sin praktik och därmed utgör den ett slags frirum som ger läraren möjlighet att i lugn och ro gestalta sin verksamhet och begrunda både de beslut han fattat, det han gjort och det han avser göra i framtiden. Dewey såg reflektionen hos människan som en ständigt återkommande aktiv kunskapsprocess, vilket kännetecknas av utforskning och upptäckande. Det är genom reflektion som vi förvandlar våra erfarenheter till kunskap (Alexandersson 1999). Emsheimer m. Fl.(2005) menar att i det reflekterade arbetet handlar det om att förena och kombinera olika delar som hör ihop, författarna lyfter fantasin som hjälp. Enligt Vygotskij (1995) är fantasin beroende av erfarenheter/verkligheten och när vi föreställer oss produkter förvandlar vi och omarbetar element ur verkligheten.

Författarna belyser flera metoder för reflektion. Film som delas in i sekvenser och processen beskrivs i text varefter analys sker. Forumspel, en metod som kan jämföras med pusselläggande. Den sociala situation som behandlas kan jämföras med en mängd pusselbitar. De inblandade får agera olika sociala roller för att se vad som fungerar. När sedan forumspelet visas får åskådarna gå in i spelet för att agera alternativt vilket gör att gamla tankar omprövas. Min tanke är att detta är tidskrävande men författarna påstår tvärtom. ”Det som annars kan ta dagar att prata sig fram till kan i forumspelet synliggöras på mycket kort tid” (Emsheimer m. fl. 2005:23). I min reflektion över forumspel går mina tankar till leken där barnen tar roller och spelar upp egna upplevelser och erfarenheter och genom leken utvecklas deras förståelse av omvärlden. Genom att observera leken kan jag som pedagog upptäcka hur barnen ser på sin omvärld.

Enligt Emsheimer m.fl. (2005) ställs det nya krav på fördjupad förmåga hos pedagoger till teoretisk reflektion i styrdokumenten, men det är inte bara pedagogen som skall reflektera utan så även barnen. ”I enlighet med liggande läro- och kursplaner, måste även barn och ungdomar i ökad utsträckning få möjlighet att reflektera, analysera, redovisa och gestalta sitt vetande” (Emsheimer m.fl. 2005:59). Ett av förskolan uppdrag är att barnen skall få möjlighet att iaktta och reflektera vilket utifrån min tolkning måste innebära ett undersökande arbetssätt där barnets intresse står i fokus. Pedagoger som ser vilken väg barnens reflektioner leder till och skapar möjligheter för barnen att uttrycka och gestalta sitt kunnande.

"Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen" (Lpfö 98 rev 2010: 8). Förskolans vardag är fylld av situationer som ifrågasätts av barnen eller oss vuxna, dessa tillfällen blir genom reflektionen ett undervisningstillfälle. Genom att reflektera tillsammans omkring händelser synliggörs barnens tankar och de vuxna kan vägleda med förhoppning om att den vardagliga situationen skall utveckla de inblandade att förså andras perspektiv. Både Grimmett och Dewey ansåg att situationen är kärnan för reflektionen. "Dess syfte är att bringa klarhet i något som är oklart. En `klarhet´ som i förlängningen ska användas till att utveckla ett annat handlande som förhoppningsvis är mer ändamålsenligt" (Emsheimer m. fl 2005:38). Förutom att reflektera med barnen direkt utifrån en händelse gjordes jag uppmärksam, genom ett litteraturseminarium i min studiegrupp, på att reflektionen förblir konkret för barnen om den utgår från material såsom teckningar och bilder samt filmer. 

"Reflektionen behöver utrymme. Den behöver någonstans att vara och det krävs tid. Denna plats är mental och kognitiv, en plats där tankar och känslor får rum"(Emsheimer m.fl. 2005:129). Jag har tidigare beskrivit reflektionen som ett undervisningsverktyg fångat i stunden när en intressant situation  eller fråga uppstår i barngruppen men det utesluter inte organiserad tid för reflektion omkring angelägna ämnen precis som Emsheimer m. fl. beskriver. Jag tror även på en speciell tid och plats med en tydlig struktur och förutbbextämda frågor när reflektion sker gemensamt i arbetslaget. Kanske för att den skall bli av i en  arbetstyngd vardag eller för att den i gemensam reflektion skall bli tydlig för alla.

"Det som händer när något blir berättat är att vi får syn på det förut så oklara och oordnade i en form som gör det klarare - i narrativ form. Narrativiteten `rättar till´, `rätar upp´eller `rätar ut´ i ämnet eller saken inneboende aspekter. Man kan säga att vi genom att berätta ger ämnet gestalt, ny eller annan än det tidigare hade"(Emsheimer m. fl. 2005: 158). Detta upplevde jag i studiegruppens litteraturseminarium, det som blev sagt ändrade form när andra människors reflektioner tillkom och det först sagda förändrades och en ny förståelse uppstod. Ett citat som lyftes i detta seminarium var: "Om vi begränsar vårt tänkande till det som redan är givet, de slutsatser vi redan gjort eller till det som verkar passa ihop kommer inga nya lösningar att ges"(Emsheimer m. fl. 2005:7).

Litteratur

Alexandersson, Mikael (red). Styrning på villovägar. Lund:Studentlitteratur.

Emsheimer, Peter, Hansson, Hasse, Koppfeldt, Thomas (2005). Den svårfångade reflektionen. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2010). Läroplan för förskolan, Lpfö98 rev. Stockholm: Fritzes

Prosessdokument

11-11-15 Första dagen på denna kurs. Jag är fylld av intryck och förväntningar. Vi skall dokumentera med hjälp av ipad. Jag utforskar detta verktyg med hjälp av min lärgrup,härliga nya bekanta som jag känner stöd ifrån. Pedagogisk dokumentation är för mig ett stort område vilket känns intressant, men inte helt enkelt. En svårighet upplever jag ligger i vad som skall dokumenteras. Just själva urvalet och begränsningen av material för att det skall bli hanterbart samt upplevas utvecklande för barn och pedagoger. Dokumentation gör barns lärprocesser synliga och kan ske på flera sätt, genom teckningar, dokumenterade samtal, foton, film m.m. Därefter menar jag att det är i mötet, i samtalet som barnet ser sin utvecling. En gemensam loggbok i arbetslaget är ett sätt att dockumentera tillsammans, vilket för mig varit utvecklande. Arbetslaget kan reflektera över en erfarenhet,lärprocess eller upplevelse. Denna reflektion sker enligt mallen: Gjort, tänkt, lärt och utvecklat. Tillsammans får vi nya lärdomar av varandra. jag vill utveckla min kunskap inom hur jag på ett enkelt sätt skall kunna dokumentera barnens lärande och hoppas att paddan skall vara ett bra verktyg för detta.